torsdag, oktober 06, 2005

Många aperitifer, men bara en huvudrätt

En god vän (för övrigt en talangfull och söt sådan) klagade lite på mig för att jag skrev så lite på min blog. Och det måste jag väl erkänna då. Det har varit svårt att få tiden att räcka till, och anledningen att jag sitter nu är att internet ändå är förbannad tråkigt och att jag dricker té samtidigt - perfekt kombination för att sitta och ordbajsa lite.

Detta med kärlek är väl alltid en större eller mindre katastrof, av nån anledning. Oavsett om det är något bra som är på gång. Antingen sover man otroligt dåligt eftersom man tänker på personen i fråga eller så blir man så avslappnad att man sover hela tiden. I mitt fall så är det bra att vara intresserad/kär i något. Det väcker upp mina kreativa delar av hjärnan och jag inser att ingenting är omöjligt. Huvudet är fullt av idéer och jag känner mig nästan hyperaktiv. Det är annorlunda med vissa har jag förstått, som varken kan jobba eller tänka när dom råkar ut för samma sak.

Föremålet för mitt intresse heter Billy, han bor inte i Sverige, vilket genast får många att utbrista (om mig) "idiot!", men vem bryr sig om sånt när man känner sig lycklig. Jag är också vidskeplig, så jag tänker inte berätta så mycket mer...men en sak är säker: med Skype så är livet blivit betydligt enklare.

Vi diskuterade detta med kärlek och trohet igår. Ja, vi har diskuterat det många gånger, men igår kläckte Billy ur sig nåt som väldigt underhållande sammanfattar mina egna åsikter: "Aperitifer kan man äta överallt, men huvudrätten ska man alltid äta hemma". Och för er som inte förstår: givetvis ska man få titta på andra vackra människor, så länge man inte är otrogen - och sedan så får man helt enkelt ha sex med den man älskar istället. Så sant, så sant.