lördag, oktober 08, 2005

Statoilbönder

Jag vet inte riktigt vem som myntade uttrycket "statoilbonde", om det var jag eller Martin Munthe - men lustig nog så blev det något oerhört kontroversiellt. Kanske för att många av dessa statoilbönder tog illa vid sig? Vem vem? Inte jag, men hur det än är så bryr jag mig inte.

En statoilbonde är en person som inhandlar en stor del av sitt kulturliv på t ex Statoil (eller annan valfri bensinstation). Där finns det alltid cd's från Mariann Records, dom senaste svenska buskis-filmerna och det enklaste och mest primitiva i underhållningsväg från Hollywood.

Statoilbonden reagerar för att andra reagerar. T ex har han hört att en viss film är rolig eller att en viss skådespelare alltid är rolig så skrattar han/hon oavsett det är så eller inte. Statoilbonden är oförmögen att bilda sin egen uppfattning utan håller sig till den trygga och bakåtsträvande grupp som håller till i samma kretsar.

Men man behöver inte hårddra det hela. En statoilbonde kan lika gärna vara kulturkritiker på DN eller independent-regissör i södra sverige, eller kanske skånsk filmvetare. Huvudsaken han/hon aldrig har sin egen åsikt och är för rädd för att göra något annat.

Av någon anledning så tänker jag alltid på "höhö"-skratt när jag tänker på statoilbönder. Om det är fel eller ej kan jag inte svara på, men passa på att lyssna när ni träffar någon ni tror är en sådan person.

Nästa gång: Nostalgirunkaren.

torsdag, oktober 06, 2005

Många aperitifer, men bara en huvudrätt

En god vän (för övrigt en talangfull och söt sådan) klagade lite på mig för att jag skrev så lite på min blog. Och det måste jag väl erkänna då. Det har varit svårt att få tiden att räcka till, och anledningen att jag sitter nu är att internet ändå är förbannad tråkigt och att jag dricker té samtidigt - perfekt kombination för att sitta och ordbajsa lite.

Detta med kärlek är väl alltid en större eller mindre katastrof, av nån anledning. Oavsett om det är något bra som är på gång. Antingen sover man otroligt dåligt eftersom man tänker på personen i fråga eller så blir man så avslappnad att man sover hela tiden. I mitt fall så är det bra att vara intresserad/kär i något. Det väcker upp mina kreativa delar av hjärnan och jag inser att ingenting är omöjligt. Huvudet är fullt av idéer och jag känner mig nästan hyperaktiv. Det är annorlunda med vissa har jag förstått, som varken kan jobba eller tänka när dom råkar ut för samma sak.

Föremålet för mitt intresse heter Billy, han bor inte i Sverige, vilket genast får många att utbrista (om mig) "idiot!", men vem bryr sig om sånt när man känner sig lycklig. Jag är också vidskeplig, så jag tänker inte berätta så mycket mer...men en sak är säker: med Skype så är livet blivit betydligt enklare.

Vi diskuterade detta med kärlek och trohet igår. Ja, vi har diskuterat det många gånger, men igår kläckte Billy ur sig nåt som väldigt underhållande sammanfattar mina egna åsikter: "Aperitifer kan man äta överallt, men huvudrätten ska man alltid äta hemma". Och för er som inte förstår: givetvis ska man få titta på andra vackra människor, så länge man inte är otrogen - och sedan så får man helt enkelt ha sex med den man älskar istället. Så sant, så sant.

söndag, oktober 02, 2005

Hör Hans Röst (2005)


Satte ihop ett nytt kortfilmsexperiment idag. Jag använde mig av tre telefonhot som RFSL Östersund fick för några månader sedan. Med hjälp av Anders Rudolfsson och Markus Widegren så gjorde vi en avspelning av meddelandena och nu finns som alltså i min lilla kortfilm.

Om ni är riktigt snälla så kanske ni kan få länken där ni kan tanka ner filmen. Den är bara 20 mb och i Quicktime. 2 minuter 30 sekunder. Maila mig: fred.andersson(snabel-a)gmail.se.

Jag låter detta inlägg akompanjeras av en bra bild som togs av Stellan på mig häromkvällen, bara timmar innan jag och Emil körde duett efter duett vid karakokemaskinen. Men kul var det.