onsdag, augusti 15, 2007

Bildkorrigeringar IRL & läskiga femme fatales


Jag ser fram emot hösten och vintern. Kyla och snö, blåst och kala träd. Det finns inget mer romantiskt. Sommarromanser är överskattade förresten. Varför hångla med någon när man själv är svettig som gris och personen man gör det med är lika svettig? En trevlig vinterkväll med normal temperatur i lägenheten känns betydligt vettigare och mer logiskt. Dessutom finns det inget mer oattraktivt avslöjande än solljus. Jag vill inte att nån ska se mina porer, låt dom istället blurras ut av det lite mera dova vinterljuset. Basic IRL-bildkorrigering helt enkelt. Kanske helt enkelt borde ändra frameraten på mig själv så att jag ser dyrare ut och rör mig snyggare? Saturera hyn lite så att jag får bort gris-nyansen som vi svenskar har?

Insåg också att för att vara en person som alltid har ångest över att jag aldrig hittar "någon", så har jag varit oavbrutet osingel sedan... ja, fem år tillbaka? Nån månad här och var kanske fri, men i övrigt... full fart liksom. Det är inte så roligt som det låter tyvärr, då jag är en hysat trist snubbe som vill känna mig lite stadgat. Men av olika anledningar så har inget hållt. Tyvärr. Nu måste jag försöka njuta av att vara singel, även om jag saknar den där tryggheten som jag alltid kunde få med Christian. Men å andra sidan är vi fortfarande goda vänner och det är en toppenkille som jag verkligen tycker om. Får kanske ta och ge mig i kast med den där okände (ökände?) mannen som flörtade med mig på tåget för ett tag sedan? Nämnde jag det? Vet inte, men det var nog första och enda gången det hänt mig. Och jag lär nog aldrig få uppleva det igen. Ja, förresten, folk har stött på mig förut.. tyvärr! I Östersund speciellt. Dels fanns det en psykiskt störd kvinna som var... lättklädd, och vandrade fram och tillbaka på Prästgatan. Så fort hon såg en man som verkade intressant så inledde hon sin nedflygning, lade ut en bra bana i god tid... kanske tjugo-trettio meter framför, och gjorde en ordentlig överdriven osubtil flört genom att stöta i mannen med armbågen. Till slut gick alla stora omvägar om henne och det var en ren konstart att undvika att få "stöten" av denna mystiska kvinna. En dag så stötte någon tillbaka... ordentligt, så att hon föll. Sedan dess så har hon inte setts igen faktiskt.

Det var väl inte så farligt. Farligare var däremot den magra, äldre kvinna som tryckte sig till mig och sade "Du är en väldigt attraktiv man" med samma uppsyn som en desperat gubbe på en damfotbollsmatch. Ur en rent moralisk aspekt såg gör det inget alls att dom stöter på mig, problemet väl bara att det är kvinnor. Dessutom fula kvinnor. Jaja, skönheten sitter på insidan bla bla. Men ni hade haft samma åsikt som mig om ni sett dessa "femme fatales"!

Stöter gubbar på mig då? Via nätet, absolut, men ytterst sällan IRL. Fick ofrivilligt en puss en gång... av en fyllgubbe på RFSL Östersunds café, vilket inte var det härligaste jag varit med om. Jag knuffade bort honom och sedan gick han vidare och försökte ragga upp en tjej. Hon blev så rädd för honom att hon stannade kvar tills stängning, hjälpte till i köket... tills hon verkligen såg att pervot var borta. Vilket påminner mig om Peter Boje (eller stavas det Boye? Kommer inte ihåg...fd elev på Torvallaskolan i alla fall, total looser), truckförare på Servicegruppen i Östersund. För kanske två år sedan så tog sig han och nån puckad polare in på RFSL's lokal i Östersund och var hotfulla, sparkade, fällde kränkande kommentarer och var allmänt otrevliga mot gästerna. Givetvis på grund av att det var HBT-människor och ingenting annat. Han och hans polare blev så fixerade vid den där lokalen att dom stannade utanför i nån timme, och försökte då och då ta sig in. Till slut så tillkallade vi snuten, som kom förbi, drog på sig storhandskarna och drog ut mupparna. Dom blev som veka små kattungar. Vågade inte göra motstånd och lunkade moloket därifrån. Sedan dess höll dom sig långt borta och var jävligt tysta.

Men det är alltid skönt med förlorare. Speciellt när man vet att dom kommer att var förlorare för resten av livet.