måndag, augusti 06, 2007

NyD & SD


När man tittar på svenskarna och hur dom har röstat fram Sverigedemokraterna så kommer jag naturligtvis att tänka på Ny Demokrati, ett parti som faktiskt var öppet homofientligt i sin inledande fas (har till och med för mig att en medlem blev utesluten på grund av sin läggning) och definitivt rasistiskt. Det var väldigt tydligt då och det är ännu tydligare nu när man tittar tillbaka och kan jämföra med nya konservativa rasse-partier som smyger omkring här runt hörnen. Ny Demokrati duperade svenska folket till den grad att man undrar om det skett någon nationell sinnesförvirring. Givetvis var det vi som förstod hur jävla dumt påhittet var, men så var det dessa som tyckte det var skoj med en skivbolagsdirektör och en greve (båda mångmiljonärer givetvis) som sade sig vara ett med folket. Är du skivbolagsdirektör och greve, samt mångmiljonär, så kan du inte vara på samma planhalva som folket. Du kommer aldrig att förstå hur en vanlig Svensson lever. Bara det borde ha väckt misstankar. Vidare följde bäbis-retorik, backstaplingar, skamlösa anklagelser om att det var alla invandrare som förde in AIDS i landet osv osv.

Men det svenska folket följde villigt med, som dom efterblivna bönder dom var. En av dom var min klassförståndare... eller om det var engelskalärare i högstadiet. Hon hade köpt allt det där med hull och hår och tyckte det var bra att det blev lite "drag under galoscherna". För dumheten var stor och det enda folk blev förälsade i var en relativt talanglös (jepp, talanglös - konst betyder mer än pengar för mig) Bert Karlsson (som lustigt nog är mer åt vänster nu, men lika korkad som vanligt) och en självgod Ian Wachtmeister.

Jag var ung då. Tonåring. Men redan då så tittade jag på det svenska folket och var förundrad. Hur kan folk vara så dumma? Handlar det om vår grunda svenska genpol? Eller bara att vi var så desperata efter något nytt att vi knappt kunde bärga oss åt att rösta på första bästa främlingsfientliga parti. Under nio år så fick Ny Demokrati fyrtio miljoner kronor i stöd. Duktigt av ett parti som hävdade att invandrarna uttnyttjade Sverige för bidragen. När Wachtmeister hoppade av (fast han borde ha hoppat från ett väldigt högt hus istället) så tog tanten Vivianne Franzén över och påbörjade en politisk rensning i partiet där mellan 400 till 500 personer uteslöts. Inte helt olikt vissa trettiotalspartier som gärna såg till att bara de rätta fick vara med i gänget. Givetvis gick det åt skogen av NyD. Tack och lov för det. Men det banade vägen för nationaldemokraterna, sverigedemokraterna och det allt hårdare, kristna och cyniska högerpolitik vi har idag.