torsdag, augusti 09, 2007

Saker som jag vill ge smisk just nu!


Sniglar, maskar och iglar. Vad är det med södra Sverige egentligen? Jämfört med Östersund så fullkomligen väller marken upp av sniglar, iglar och maskar som bara har ett enda mål: att ge sig ut på cykelbanan, se deras löjligt korta liv passera revy och sedan bli mosad av en IT-ingenjör på sin nyinköpta 35000 kronors-cykel. Om nu herregudskaparenjesusrackarn faktiskt fanns så hade han inte skapat dessa värdelösa, äckliga, fula djur som bara är till för att bli platta och se äckliga ut där på morgonen när jag kommer gående.

Människor med giraff-ben. Varje morgon, tisdagar och torsdagar, när jag beger mig till kontoret i Kista, så stiger jag av i Helenelund och promenerar den lilla biten till mitt hideout. Vad händer då? Jo, där trippar jag på mina tax-ben så fort som jag bara kan, eftersom pendelmupptåget har varit försenat (Vadå? Varför kör ni i 2 km/tim? Jag fattar inte! Har ni en orgie där framme i hytten eller?) och blir samtidigt förnedrade av två meter långa IT-muppar med giraff-ben som lugnt promenerar förbi mig med sina sju meter långa ben. Hade det varit normala människor som gått om mig så hade jag legat på marken och ålat fram.

Thai-rock. Vad är det med er killar? Ni har en coolt språk (som iofs bara låter puk luk tuk prong luk osv osv) som passar sig utmärkt till hårdslående rock. Ni har en kaxig attityd, även om ni låtsas vara ödmjuka och snälla, och har kroppar som göra att ni kan röra er obehindrat för tuffa rock-posér på scenen. VARFÖR gör ni då så sjukt mesig rock, hårdrock, metal? Det finns inte metal i Thailand. Metal är samma sak som boyband fast med några extra gitarr-riff. Ni måste skärpa er, snyggingar. Pluk krong piuk kruk muk!!!