söndag, december 09, 2007

Recension: Chosen Survivors / The Earth Dies Screaming


Köpte ännu en av Midnite Movies-serien som nu tagits över av FOX. Otroligt fint initiativ först av MGM och nu av FOX att släppa en massa obskyra genrefilmer i restaurerade och billiga utgåvor. Just detta släpp handlar om undergången på olika sätt.

Chosen Survivors (1974)

Grymt snygg karaktärsdriven thriller/skräck/drama om tio personer som drogas och förs ner i ett underjordiskt komplex, jäklars långt nedanför jordens yta. Det sker ett atombombskrig och dessa människor ska vara med och start en ny värld.

Men paranoian och stressen bryter fram ganska omgående och det hela blir inte bättre av att blodtörstiga fladdermöss finner att människor är goda att mumsa på. Man måste försöka rädda sig på något sätt, men frågan vad som är värst - att dö av fladdermöss eller strålning?

Ganska långmäld film, oerhört snyggt fotad och regisserad. Inledningen är så bra att man bara myser. Massor av slowmo, skön musik och en filmisk ingress som verkligen fångar tittaren. Resten av filmen lever på den snygga scenografin och bra skådisar, bland annat Bradford Dillman och Jackie Cooper. Intressant nog så är fladdermusattackerna ganska lama och förvirrande och de visuella effekterna håller inte riktigt. Men resten av filmen väger upp väldigt bra.

The Earth Dies Screaming (1964)

Tio år innan så hade denna likartade film premiär. Brittisk science fiction där hela Englands (kanske världens?) befolkning dör och några få överlevande samlas och söker skydd i en liten brittisk by.

Det visar sig att utomjordningar har tagit över jorden i form av robotar, som är ganska cheesy, men har coola hjälmar, och dessutom har förmågan att återuppliva döda människor och använda dom som zombies för att bekämpa våra hjältar.

Terence Fischer, mästaren själv, gjorde denna på en absurt liten budget, och det syns. Men åter igen så är det ett ganska välskrivet manuset med intressanta karaktärer som får historien att leva upp. Tyvärr så kanske en del retar sig just på robotarnas ganska usla utförande, men bortser man från det rent tekniska så är dom kusliga. Och zombisarna, med sina vita ögon, är ännu kusligare.

Båda filmerna är i fantastiskt kvalité och det är beundransvärt att man lägger tid att på restaurera dessa klassiker i sitt ursprungliga skick.