tisdag, januari 22, 2008

Kattsand


Jag vet att jag har en tendens att snöa in på ganska meningslösa saker, men jag undrar om inte denna gamla text tar priset:

Ja, på tal om ingenting - jag köpte kattsand idag. För 74,50!!! (med tanke på att ”vanlig” kattsand kostar mellan 30-50 kronor) Herregud vad det kostar nu för tiden. Men det är inte vilken kattsand som helst, utan kristall-kattsand. Jo, sånt finns och det är det viktigaste i livet för mig just nu.

Innan så köpte jag bara ”vanlig” kattsand, det vill säga nån form av substans som lätt bildar bollar av urin samt skvätter över hela golvet, trots alla möjliga skydd och manicker. Det värsta varit givetvis det där förbaskade katt-urinet. Det är ju meningen att sanden ska suga upp urinet och bilda klumpar som man lätt kan gräva fram med spaden. Problemet för det mesta är dock att det där förbannade urinet rinner ända ner till botten och lägger sig som en lerig yta under den lösa kattsanden. Vilket i sin tur leder till att lukt lättare känns samt att katten inte kan gräva ner sin avföring riktigt som den ska. En annan sak är ju också att man inte direkt märker lerytan och tror att man får med sig allt - men icke!

Jaja, efter att ha blivit trött på den där förbannade lukten och att försöka rensa kattlådan effektivt så hittade jag en svindyr kattsand som jag blivit totalt förälskad i. Det rör sig i praktiken om kristall-artat kattströ som suger åt sig både urinet och absorberar lukten - något som verkligen är perfekt.

Det som kan oroa katten till en början är att sanden ”fräser” - nåt som katten givetvis blir väldigt rädd och misstänksam för den första gången. Detta beror helt enkelt på att urinet sugs in i kristallerna och ”försvinner”. Nåt man måste tänka på är att det inte får bli för fuktigt runt kattlådan, då det hämmar effekten på denna Gudarnas gåva. Första gången vågade Ajita knappt använda lådan, men efter ett tag så gick det riktigt bra och besvikelsen blev givetvis stor för oss båda då jag månaden efter av ekonomiska skäl blev tvungen att gå över till ”vanlig” kattsand igen. Men nu har jag i alla fall uppdaterat lådan och allt är som det ska. Den där magiska känslan när man klämmer på paketet i butiken går inte av för hackor, här snackar vi riktig kattsand.

Jag har funderat på vad denna sand är gjord av, men har tyvärr inte riktigt listat ut det, men det påminner om matt kristall, om än skörare och lättare. Underbart är det i alla fall. Fast jag föredrar att kalla dom diamanter, för det vore ju det finaste för ens katt anser jag - att bajsa på diamanter alltså...

Vilket påminner mig om en av mina inneboende, Lars, som just nu ligger och har extremt ryggvärk på soffan. Hans familj köpte katt och dom lovade att dom skulle tömma kattlådan själva (dottern och frun), men det slutade med att Lasse fick tömma den där helveteslådan helt själv! Otäckt, men hade han haft kristallsanden så hade allt varit lugnt.

Så nu är det åtminstone för en månad (enligt förpackningen så kan man bara använda en påse i en månad - något som verkar skumt) riktigt fint och fräsht i kattens hemlighus, betydligt bättre än eländet förut. Dyrt men bra.

Ja, kattsand betyder mycket för mig och nu fick jag skriva av mig lite grann. Vad säger ni om detta ämne?