måndag, januari 28, 2008


Men herreminje! Titta på bilden, det där är mina glasögon. Ja, såna jag hade när jag var liten och oförstörd. Hur oförstörd man nu kan vara med såna jäkla pilotbrillor. Vad är det där egentligen, de där bruna sakerna, andra paret från botten. Helt jätte...bruna. Men det är väl det ljuva åttiotalet antar jag. Går man tillbaka och tittar i gamla skolkataloger så sitter jag där med randig tröja, prydlig pottfrisyr (och senare en våldsam sidbena) och glasögon från helvetet. De enda som är snygga på sitt sätt är dom runda glasögonen som ligger där sönderbrutna. Jag tror jag satte mig på dom en gång. Minns jag inte helt fel så är dom till och med guldpläterade och i grunden ganska exklusiva antika glasögon.

Jag var alltid otroligt rädd att tappa glasögonen när jag var liten, så under en ganska lång period så bar jag senilsnören - som får mig att se väldigt tantig ut. Dom första var svarta och stilrena, men nånstans där efter så kröp gay-generna ut ur mig och jag hade senilsnören i guld. Ja, inte riktigt guld, men dock i guldfärgad metall. Som en italiensk bordellmamma. Sött kanske, om personen som tycker det vore blind.

Men glasögonmodet var riktigt, riktigt fucked up på åttiotalet. Det finns faktiskt åttiotalsmode som är snyggt, men om det är något som aldrig blev snyggt så är det dessa glasögon. Jag ser än idag efterblivna personer (och jag menar inget illa med det) som har såna glasögon, troligen för att dom har äldre föräldrar som tycker dom verkar "praktiska" och därmed bygger på sin son/dotters miffo-utseende. Överhuvudtaget är det väl hemskt med föräldrar som väljer sina efterblivna barns kläder långt upp i vuxen ålder? Barnen ser alltid ut som avkomman till smuggelsprits-rumänier och ryska lyxhoror med de "färgglada" klädval som deras föräldrar gjort.

Eskil hette en bibliotekarie på min gamla skola i Sigtuna. Han var, intressant nog, kraftigt synskadad och kunde inte riktigt se böckerna eller läsa vad som stod på dom. Istället gick han efter bokstavskombinationen (vad heter den nu?) som stod på böckernas ryggar. I alla fall, hans mor var den som valde kläder till honom vilket innebar att han gick omkring i rosa täckjacka nästan året om. Men han var snäll och smart, det var bara hans mamma som borde ha fått pisk.