torsdag, januari 31, 2008

Recension: Tower Of Evil (1972)


Jag hade inte tänkt bli så långrandig egentligen. Ska försöka låta bli. I alla fall har jag länge undvikt Tower of evil, den brittiska skräckfilmen från sjuttiotalet, eftersom den med få undantag verkar väldigt hatat på internet. Men nyligen så hittade jag den billigt och jag kände att det var dags att bevittna denna usla produktion. Men tji fick jag. För usel var den inte. Bara lite ojämn.

Filmen har en fantastisk inledning. Två fiskargubbar kommer till Snape Island, en gammal ö med en nedlagd fyr på. Dom hittar döda kroppar överallt, en halshuggen kvinna, en spetsad man... och tyvärr så blir en av gubbarna dödad av spritt språngande naken kvinna.

Väl på land så visar det sig att hon hamnat i någon psykos och yrar om "Baal" och om blod och elände. En grupp människor, forskare och andra, beger sig ut till ön. Dels för att få rättsida på varför morden skedde och även kanske till och med hitta den legendariska guldskatten som sägs finnas där.

På ön så börjar man smyga runt och misstänker att det finns ett grottsystem under fyren, och vips så börjar man leva farligt.

Tower of evil är ingen dålig film. Men den vet inte riktigt vart den vill. Ska det bli blodig slasher? Eller brittisk sexploitation? Eller gotisk skräck? Eller ett svart drama? Det är kul när den blandas genrer, men här så har man inte riktigt sammanfogad allt så där väldans bra.

Skådespelarna varierar från utmärkta till dåliga, och det bjuds både på rikligt med jämlikt naket från både snygga kvinnor och vackra män. Inte illa. Den är inte så blodig och bodycounten är inte tillräckligt hög, men det är bättre än en del andra filmer i genren.

Den har i alla fall gott om stämning, med coola miljöer, ett mörkt och läskigt grottsystem, mystiska artefakter, en cool och mysig fyr-miljö och enormt snyggt foto och ljussättning. Regin är överlag väldigt kompetent. Vissa effekter, såsom den backprojection som förekommer och en miniatyreffekt på slutet känns inte så bra, men det är tanken som räknas.

Men det som man tänker på efter att ha sett klart filmen är att det kunde ha blivit så mycket mer, speciellt med miljöer och talangen bakom kameran. Nu bjuds vi på lagom med blod, lagom med grottsystem, lagom med inbreeds... och väldigt, väldigt lagom. Men vi vill ju bara ha mer av vara.

Remake tack!