torsdag, februari 28, 2008

"ÄVENTYR MED SKUTAN ROALD"


Genom min coola moster Åse så fick jag tag i denna lilla historia som nedtecknades av min numera avlidne morbror Sigge Bergh. Skeppet, som min morfar Odd ägde en gång i tiden, finns det mer information om på den här sidan, och det är också där jag lånat den vackra bilden.

"När jag var 8-10 år hade min far (Odd Berg) en skuta kallad ROALD efter sin bror (båten hette Bris av Hasselösund då vi köpte den, numera heter den ANNE-MON , byggd 1909 på My­rens varv i Strömstad). Strax före en jul i slutet på 40 talet var vi på väg till Göteborg, min far vid ratten i styrhytten, en yngling på 17-18 år som hette Jimmy om jag inte minns fel, och så jag kanske 8-10 år gammal.

SNÖADE REJÄLT
När vi passerade Marstrand hade det börjat snöa rejält, jag och Jimmy var nere i "kabyssen" och skulle steka köttbullar på en gammal kamin med stekplatta. Den gamla 50 hk Bolindermotorn (en cylinder, gjorde kanske 5-600 varv/min) dunkade och gick, svänghjulet var nästan lika stor som pappa var lång.

Eftersom det var kallt höll vi oss därnere och pappa hade det säkert ganska kallt i styrhytten. Rätt som det var kändes det som om vi åkte hiss rakt upp i luften, kaminen välte och köttbullarna ramlade ut över durken. Vi hade gått på grund, pappa hade i snöyran kommit på fel sida om en prick.

AKTERN UNDER VATTNET
Jag rusade uppför trappan/lejdaren till däck och skrek i högan sky hjälp h-j-ä-l-p. Pappa ropade att jag skulle hålla truten, och Bolindern dunkade och gick trots att aktern låg un­der vatten. Pappa lade rodret dikt babord och om inte så lång stund gled vi av grundet.

Vi kunde se ljusen från Marstrand och pappa vände Roald och vi körde in mot kajen i Marstrand. Båten läckte en del men inte så mycket så det var någon fara. Pappa sände ner en hink med sågspån som flöt upp i hålen i träbåten.

FAST I LERAN
Nästa morgon kom vi iväg till Göteborg och hämtade en last med sten, virke, briketter eller vad det var, på hemvägen satte vi oss fast i leran när vi skulle ta en paus, och det var svårare att komma loss därifrån än det var att kom­ma ner från grundet vi fastnat på på nerfärden.

MINDRE LÖNSAMT
Kostnaderna för upptagning och reparation gick på runt 10.000 kr och det var oerhört stora pengar då, bl. a. fick bottenstocken bytas ut. Pappa fraktade inte så många år till, det var dessutom den tiden då trakter med skutor blev mindre och mindre lönsamt. Men jag har många trevliga minnen från våra turer efter kusten med Roald. Sommartid kunde hela familjen åka med på mindre turer, och när mamma var föreståndarinna på Stensjö barnkoloni vid Åbyfjorden, kom pappa mod båten och tog med alla ungarna på en båttur efter fjorden, ut till Bohus Malmön, eller till något annat "spännande" ställe.

Roald(ex Bris) numera ANNE-MON finns alltså i mycket fint skick i Oxelösund och häromåret kunde jag besöka den gamla skutan när hon var i Skärhamn på besök i samband med Tall Ships Race. En upplevelse vill jag lova, vilka minnen som dök upp.

Sigge Bergh"