onsdag, april 02, 2008

Det jag hatar med filmer jag älskar


Detta är så svårt. Det är som att gå och bikta sig, avslöja sina innersta hemligheter. Fast här handlar det som att faktiskt inse vad som är dåligt med filmer som man har ställt på en pidestal och vägrar ta ner i vanliga fall. Jag har medvetet valt filmer som är mer eller mindre välbekanta inom olika genrer. Nightmare City kan jag inte ta till exempel, mest för att de flesta fakiskt sågar den och att den har många, många brister – men samtidigt är en av världens bästa filmer. Detta är regissörer som jag anser är genier, egentligen helt orörbara genier dessutom. Fan.

Det är här jobbigt...

Dawn of the dead (1978)
- En av världens bästa zombiefilmer, och jag försvarar den in i döden. Men varför George A. Fucking Romero var du tvungen att göra ett sånt jävla fult klipp där när dom undersöker barackerna runt flygplatsen? Våra hjältar går ut, och plötsligt kommer det ett konstigt, ryckigt klipp där en zombie attackerar dom. Som om det saknas ett helt avsnitt därmellan, och du desperat försökte rädda upp scenen med en riktigt uselt klippt nödlösning. Och är det inte så att du drar lite väl länge på karaktärernas skojigheter när dom har slappnat av inne i varhuset? SÅ kul är det inte. Fan, till och med remaken gjorde det bättre!

Deep Red (1975)
- Visst Argento, du är ett geni. Ett jävla geni som gör en briljant film, men fyller ut den med så mycket värdelös dialog att man bara kräks på skiten. Jag kan inte låta bli att se och lyssna, jag vet... och hela filmen är perfekt, men du skulle ha tagit det lugnt med dialogen och låtit den utmärkta berättelsen klara sig själv istället. Eller är du för självgod för att erkänna det?

Psycho (1960)
- Hitchock, Hitchcock. Visst var du perfektionisten nummer 1 och du skapade en film som var så banbrytande, cool och intelligent att du bara var tvungen att slänga på det usla slutet där en psykdoktor har en lång utläggning om varför Norman gjorde det han gjorde. Varför? Trodde du vi var för dumma för att förstå eller? Herregud. Du fick med en subliminal döskalle och allt, men kunde inte hålla igen frestelsen att agera ”svensk filmskapare” och förklara allt grundligt. Psycho 2 band ihop allt bättre. Gubbjävel.

Cruising (1980)
- Friedkin, du är världens bästa regissör. När fjantarna där ute kickar Matrix, så gör du hård skogsaction med Benicio Del Toro. Det är respekt. Cruising är en fantastisk film, men tack och lov har du ställt det enda felet du gjorde 1980 till rätta nu när du föll för PR-maskineriet och slängde dit en skylt i början som påpekade att du inte menade något illa med filmen och att allt är fint och bra. Idiotisk. Det är som att kräkas upp sin konstnärliga integritet rakt ner i pottan! Men du är förlåten nu. Nästan.

First Blood (1982)
- Okey Ted Kotcheff, vad hände egentligen ute i skogarna? Ni gör en av världens bästa filmer där Stallone spelar skiten ur de flesta skådisar jag sett, och så klarar ni inte av att ge tillräckligt med ljus under tagningarna? Ibland är det så grynigt ute i skogen att det känns som om man ser en kokande korvgryta istället för en benknäckande och hunddödande Stallone? Ibland hjälper det inte att dra i reglagen under redigering, ni borde ha lagt några pengar på att filma om lite klipp. Pucko!

King Kong (1933)
- Detta är väl hädelse, men jag måste erkänna: Max Steiners musik fungerar inte. Det känns som att titta på en slapstick-film och saknar för det mesta all form av dramatik. Usch. Jag får ångest av att skriva det här. Orkar inte mer. Hoppar till nästa film.

The Fall Of The Roman Empire (1964)
- Vi fortsätter på musikdelen och inser att Dimitri Tiomkin har gjort så mycket dynga, närmast parodisk leksaksmusik som kanske inte har förstört filmer, men däremot skapat en enorm irritation hos mig. Roman Empire är en av mina favoritfilmer. Den är genial. Mästerlig. Intelligent. Spektakulär. Men snälla Dimitri Tiomkin, bara för att du lägger in fåniga körer så blir det inte historisk musik? Förvisso är dina brott grövre i Land of the pharaos och andra filmer, men det är fan nästan lika illa här. Fick du någonsin nån Oscar? Hoppas dom tar tillbaka den från dina döda, ruttnande händer!

Dracula (1979)
- Johan Badham, du är en fjäskapa. Samtidigt som du slänger ur dig en av världens bästa Dracula-filmer med Frank Langella i sitt esse så sitter du bara och pillar dig i naveln när Laurence Olivier spelar över så att löständerna lossnar och Billy Drago framstår som en Alec Guiness i jämförelse. Vi förstår alla hur du älskade Laurence och ansåg att han var en av världens största skådespelare, och det stämmer helt och hållet, jag håller med dig - men en stor skådespelare tål att regisseras lite också. Hur fick du honom att överagera på det sättet? Stod du med en pistol mot hans frus huvud? Eller var du så förblindad av världens största skådespelare att du inte såg att han hade dragit i sig tio kilo kokain och agerade som en tio dollars porr-hora?

Jag orkar inte mer nu...

Vad hatar ni med filmer ni älskar? Nåt måste det vara! Kom igen nu! Jag har blottat mina känslor, nu får ni fan göra det samma!