lördag, juni 28, 2008

Recension: Angulimala (2003)


Angulimala skapade stora kontroverser i Thailand innan den ens hade släppts och det krävdes censur för att den skulle godkännas av buddistiska företrädare och myndigheter. Baserade på en "sann legend" om vad som uppenbarligen är världens första dokumenterade religiösa seriemördare.

Ahimsaka är pojke som föds med en massa onda omens runt omkring sig. Hans föräldrar beslutar sig för att lämna bort honom till en guru som ska undervisa och hålla koll på hans eventuella framtid. Men gurun upptäcker att Ahimsaka har en framtid som innebär ond bråd död och beslutar sig för att låta honom ta hand om getterna istället för att utvecklas och undervisas under guruns beskydd.

När Ahimsaka växer upp så blir han allt mer besatt av att uppnå dharma, och på något sätt så har han tolkat en ritual av get-offer som ett tecken på att man kan uppnå dharma. Han sluter sig mer inom sig själv och den dagen han räddar guruns blivande fru, en kvinna som visar sig vara av låg kast, så tvingas han ut ur gemenskapet. Tillsammans med kvinnan så bosätter han sig i ett heligt berg där han får kontakten med gud som berättar för honom att det enda sättet för honom att uppnå dharma är att döda 1000 onda människor. Ahimsaka börjar då sin blodiga färd och blir så småningom känd som Angulimala.

Efter ett tag så inser han med hjälp av guden att alla som inte tillber gud, utan som har gått över till den nya Buddha Siddhartas lära, också måste dö och det dröjer inte länge innan alla människor måste dö, eftersom dom lider och kommer att må så mycket bättre i efterlivet...

Angulimala (vilket mer eller mindre betyder "fingerhalsband" då han samlade på sina offers fingrar) är en intressant existensiell action-thriller-drama. Det är svårt att sätta en genre på den, men drama är nog det som ligger närmast trots en del närmast skräck- och actionorienterade sekvenser. Att den säkerligen var kontroversiell i Thailand är lätt att förstå, men det är också svårt att förstå eftersom den ändå är ganska trogen orginallegenden. Legenden är dessutom mer kontroversiell då det är gurun som direkt får Ahimsaka att börja mörda människor.

Filmen lider uppenbarligen av vissa tempo-problem, och är uppbyggd långsamt i börja, en del action i mitten för att sedan bli väldigt långsam mot slutet. Det är inte helt fel, då ämnet är intressant och de existensiella frågorna är många och avancerade. Men det är nog en nackdel om man vill nå en bredare publik. Filmen lever på fina skådespelare som bär upp ganska styltig dialog utan några direkta problem. Jayanama Nopachai gör en fin och mångfacetterad insats som Anigulimala, vilket är en av anledningarna att man klarar sig genom de långsamma partierna.

Även om vi inte snackar en renodlad actionfilm så finns det en del snygga scener. Det finns en svärdduell som känns ganska realistisk och mängder av scener då stackare får pilar genom huvudet så att blodet sprutar. Vår "hjälte" är en veritabel Rambo stundtals och besegrar hundratals människor utan några problem.

Jag gillade Angulimala trots vissa brister i dramaturgi. Den är snygg, välspelad och tänkvärd. Något som känns ganska unikt.