onsdag, juli 30, 2008

Cockerspanielfrisyr

Klipper sig folk i cockerspaniel-frisyr längre? Jag försökte leta lite efter en äkta sån frisyr, men gav upp och fick hitta mig en riktig cockerspaniel istället. Ni vet den där stilen då det lätt lockiga håret hänger ner på sidan av huvudet som ett par stora, fluffiga öron? Jag minns att flera att tjejerna i min klass (sent åttiotal/tidigt nittiotal?) hade såna där fantastiska frisyrer, oftast i kombination med snickarbyxor och fräknar.



Min chef och jag diskuterade häromdagen att vi gärna skulle vilja testa att ha lite långt hår, eller en gång i tiden i alla fall. Problemet med oss båda är att håret främst växer på sidorna av huvudet så att man får en ballongskalle istället för det där lite längre håret i nacken. Jag har haft ganska långt hår, som jag vårdade ömt, men bieffekten var att huvudet blev dubbelt så stort. Tragiskt.



Min favoritfrisyr, för att den är så ful, är indiern i Märsta som har ett fantastiskt rött hår. Tyvärr så är han också väldigt tunnhårig på toppen av skalle och har kammat över flinten med två-tre tjocka tovor av hår. Inget annat. Det är inte ens lite jämt fördelat, utan som tjok av spagetti som fastnat i varandra och lägger sig som en orm av tallriken. Tyvärr hittar jag inget bra exempel på detta, så ni får nöja er med det här istället.



Jag måste bara tillägga att jag själv absolut inte har någon ångest över att förlora håret. Det hör väl till helt enkelt om det händer helt enkelt. Finns värre saker att ha ångest över.

Folk som går långsamt framför mig på trottoaren till exempel.