måndag, augusti 18, 2008

Recension: Varan (1958)


Det är märkligt att Varan inte är så känd som Godzilla, då den åtminstone underhållningsmässigt är av samma kvalité som de två första Godzilla-filmerna. Den kanske saknar budskapet, men bjuder på 100 % äventyr och action i alla fall.

Två stycken forskare förolyckas under en expedition i Kunishiroshima-dalen, och systern till en av dessa samt några till forskare beger sig dit för att underska vad som dödade deras kollegor. I dalen håller en liten by till och de dyrkar guden Baradagi, som verkar vara en stor ödleliknande sak av att döma av statyn.

Så ingen blir väl direkt överraskad när Baradagi, eller Varan som han kallas, dyker upp och börjar slå sönder byn och till slut visar sig ha samma egenskaper som en flygan ekorre, det vill säga skinn mellan armar och ben som gör att han kan flyga!

Varan tar sikte mot mer civiliserade trakter och trots att man bombar honom med i stort sett allt man har så fortsätter han bara mot storstäderna. Den slutliga fighten sker dock på en stor flygplats där man kommer på ett listigt sätt att ta kål på monstret!

Det som är bra med Varan är att den är så extremt straight forward. Det finns inga jobbiga sidointriger, inga utomjordingar, inga kärlekshistorier, inget trassel – alla karaktärer har relativt klara åsikter och man är faktiskt för det mesta väldigt överens. Varan saknar Godzilla-filmernas antikrigs-tema, men den är nog också menad som en renodlad monsterrulle utan några budskap.

Faktum är att Varan själv är en av de mer effektiva monstrena jag sett i en kaiju-film. Han ser hyfsat realistisk ut, svansen rör sig väldigt naturligt och han är riktigt aggressiv och verkar inte lika klumpig som en del andra monsterkollegor från Japan. Han verkar, trots sina djur-egenskaper, också vara ganska smart – vilket ställer till det för folk och städer.

Ishiro Honda gör ett stabilt jobb med regin och, liksom med den första Godzilla-filmen, så osar det av stämning och snyggt foto. Effekterna är vansinnigt snygga, och det är ett nöje att se hus och landskap pulveriseras i detalj.

Jag tror att om Varan hade varit först ut i genren så hade vi idag sett Varan: Final Wars eller Varan vs Godzilla eller Varan vs MechaGodzilla. För liksom Godzilla så är det inget onödigt trams över hans look och beteende. Han är ett renodlad monster som vet vad han vill göra här livet: krossa höghus, låta svansen slunga iväg bygdegårdar och lappa till ett och annat flygplan när andan faller på.