måndag, augusti 25, 2008

Ultraman


Det var Jocke som startade igång det hela, och nu är jag besatt av Ultraman. Har sett igenom sju avsnitt av den första Ultraman-serien från 1967 och den är FENOMENAL! Varje avsnitt blir bättre och den störige pojken är helt och hållet försvunnen i vissa avsnitt, något vi alla tackar för. Även om jag har sett störigare ungar i andra filmer och TV-serier. Det som jag gillar, speciellt efter de första fem avsnitt, är vilja att försöka göra något nytt. I början så manusförfattarna trogna den japanska landsbygden, diverse olika fabriker och kraftverk... men sedan följde det i rask följd två avsnitt där den saken förändrades. Bland annat ett äventyr i mellanöstern (med ett coolt sandmonster) och på en monsterinfekterad ö (där det till och med sker en BLODIG monsterfight där även det bisarra snälla monstret Pigmon dyker upp.

Jag har aldrig varit en sån där nisse som fastar för Star Trek och liknande. Jag gillar enkel underhållning som bara har målet att roa. Ultraman har lyckats med det. Dessutom är det skönt med en serie som inte har några stora mål och budskap. Här försöker man, på en ytterst mager budget, att förstöra en massa städer och andra landskap, visa upp märkliga gummimonster och visa upp fånig sextiotalskitch på bästa möjliga sätt. Det finns en del schysta monster också, varav Neronga är min favorit, av någon anledning. Det är också en rackare som är väldigt enkel, inte speciellt egentligen... men effektiv som tusan.

Man får väl vara lite barnslig hoppas jag.