onsdag, september 17, 2008

Recension: Den Syndiga Dvärgen (1973)


Ibland ramlar man över en sån där film som man för allt i världen inte kan förstå fick klartecken, finansering, cast och premiär. Tack och lov lever vi i en sån värld där just såna filmer mycket väl kan existerar, och Den Syndiga Dvärgen är ett gott exempel på skandinavisk perversion!

Torben Bille spelar Olaf, både dvärg och leksaksmakare i ett. Han lever i ett stort hus tillsammans med sin alkholiserade och brännskadade mor, Lila Nash (Clara Keller), som verkar ha varit en stor stjärna inom varietén en gång i tiden. Hon sitter mest och dricker sig full med sin vännina Winnie (Gerda Madsen) och hacka ner på sin haltande son.

De driver samtidigt ett lägenhetshotell där ungkarlar och fattighjon kan hyra sig ett rum för en billig penning. En dag kommer det unga och optimistiska paret Mary (Anne Sparrow) och Peter (Tony Eades) dit, för tillfälligt boende under tiden Peter jagar jobb. Men vad de inte vet är att Olaf och Lila har en mörk hemlighet, en sadistisk bordell på vinden där fastkedjade och drogade unga kvinnor hyrs ut till villiga danskar!!!

Olaf får inte röra flickorna enligt hans mor, men inom honom så blir han bara allt mer desperat! Och när tillfället blir det rätta, så verkar till och med Mary passa in som en ny rumskamrat på vinden...

Det är sällan man ser såna här filmer. Trots allt. Torben Bille ser konstant ond ut. Hela tiden. Jag hade fått ont i huvudet och kramp i ansiktet över att gestalta så ond hela, hela tiden. Det piskas fastkedjade kvinnor, dvärgen våldtar ett offer med sin käpp, det är avancerad mjukporr, arty experimentell musik, hela tiden referenser till leksaker och ett och annat sångnummer med den fulla modern! Att sedan den onda knarkhandlare kallar sig för Jultomten och verkligheten var regissören till de berömda danska Tecken-filmerna gör saken ännu mer märklig. Eller kanske inte. Vi snackar trots allt danskar här, skandinaviens topp-pervon.

Som film fungerar den helt okey, även om den är på tok för långsam. Filmen börjar rulla rejält efter fyrtio minuter, speciellt eftersom det börjar gå allt mer illa för den trista lilla kärleksparet och det blir problem på bordellen då knarket tar slut. Små intrigskapare helt enkelt. Torben Bille må ha varit kort, men han bär en stor del av lasset med sin entusiastiska insats. Han är helt klart den bästa skådisen i filmen, och kastar sig in med sin sadistiska läggning med uppenbar glädje och distans.

Njuta Films har gett ut en 2-discare, och på den andra discen finns den danska hårdporr-versionen (vilket verkar, då jag bara skummat igenom den, ungefär samma rulle fast med hardcore inserts). Bilden är långt ifrån perfekt, men med tanke på filmens obskyritet så är det lätt att förlåta.

Se den, antingen för alla nakna danskor... heller enkelt för att Torben Bille är så jävla sevärd!