lördag, november 08, 2008

Recension: Holocaust 2000 (1977)


Holocaust 2000 har länge tillhört en av mina italienska favoriter (egentligen är det en brittisk-italiensk samproduktion) och det var ett nöje att se om den nu när den finns på ett lättåtkomlig DVD.

Kirk Douglas spelar Robert Caine, en framgångsrik företagsledare som har lyckats få sin frus faders företag att bli en av världens mest ledande energibolag. De har en vuxen son, Angelo (eller Angel som han kallas), som är sugen på att fortsätta i sin fars spår. Robert vill bygga ett kärnkraftverk som ska förse hela tredje med energi, men hans fru motsätter sig det... och inte bara hon. En man försöker döda Caine på en fest, men lyckas knivhugga frun till döds... och plötsligt är en av de människor som vill stoppa bygget borta, och hon är bara den första.

En tid senare så blir Robert förälskad i en ung pressattaché, Sara (Agostina Belli) och när hon blir gravid så börjar Robert bli paranoid. Inte bara för att alla hans motståndare dör, utanför vissa märkliga kopplingar med uppenbarelseboken och det faktum att han verkar vara länkad till Antikrists ankomst till jorden...

Vad vi har här är en klassisk rip-off, som har hämtat större delen av handlingen från The Omen 1 och 2 - och faktiskt från del 3, som kom några år senare, alltså var Holocaust 2000 först på vissa fronter! Men det är ett bra plagiat, som med en hyfsad budget och förstklassiga skådespelare levererar en något förvirrad, men skönt konspiratorisk och brutal variant på "djävulens-son-föds-och-ska-ta-över-jorden"-temat. Alberto De Martino, som utan tvekan är en av Italiens mest underskattade genreregissörer, gör ett toppenjobb både med drama och action, och får budgeten att växa framför kameran. Den känns påkostad helt enkelt.

Kirk Douglas tillhör en av mina favoritskådisar, mest för att han verkligen verkade engagera sig i sina roller, så även här - även om de flesta skådisar antagligen skulle gäspa sig igenom en sådan roll. Han ger allt, och väjer inte för kontroversiella scener, speciellt den surrealistiska drömscenen där han visar allt... Dessutom ingjuter han mer liv i sina karaktär än... i alla fall William Holden i Omen 2. Simon Ward spelar Angel och med sin udda look och alien-ögon så passar han perfekt som den maktgalna sonen. Anthony Quayle och Adolfo Celi gör fina småroller och Virginia McKennas lilla roll som den bittra frun är mycket bra. Den som verkligen inte klarar av sin roll är Agostina Belli som Sara. Hon är stel och klarar knappt av att leverera sina repliker naturligt, i alla fall inte när hon ska vara lugn och sansad.

Blod och gore då? Absolut. Ingen splatterfilm, men den är riktigt grafisk och ett antal spektakulära och blodiga dödsfall blir det. Det bästa är helikopterscenen givetvis, men även scenen på mentalsjukhuset är lysande. Effekterna är skapade av Gino De Rossi (som bland annat arbetade på House by the cemetary) och det är nog bland hans bästa arbete jag sett.

Vissa kallar det nog trash och skit. Själv älskar jag Holocaust 2000.

P.S. På Youtube kan ni se det värdelösa alternativa slutet, som tyvärr inte alls är lika apokalyptiskt som på denna utgåva: