fredag, november 07, 2008

Recension: Invasion (2005)


Albert Pyun är väl en av de mer hatade regissörerna där ute, en kille som sågas med samma frenesi som Uwe Boll. I alla fall under sin "storhetstid". Dock är Pyun en bra regissör som kanske inte alltid visar det, men som då och då slänger ur sig små mästerverk... på sina sätt. Handlingen i Invasion är enkel: meteoriter börjar slå ner i en småstad och vi får följa infektionen i realtid då utomjordiska väsen tar över stadsborna á Bodysnatchers.

Men hela konceptet är givetvis mer än så. Det bygger på att vi ser hela filmen från en enda vinkel, en kamera på en polisbil. Vi börjar med ett befäl som gör en runda i ett stort naturområde, men som råkar på otrevligheter. En stund senare är det en panikslagen skoltjej, i värsta prom night-utstyrseln som har tagit över bilen och det är med henne vi får spendera den mesta av tiden.

Allt utspelar sig på natten, på mörka skogsvägar och med endast dialog och vissa saker som utspelar sig utanför bilen som det enda som leder historien.

Pyun har alltid varit en mästare på långa tagningar - antagligen mer på grund av budgetskäl än något annat, och att han skulle försöka sig på en enda gigantisk tagning var inte helt oväntat. Det intressanta med det hela är att det fungerar ovanligt bra! Budgeten är absurt låg, och de visuella effekter som förekommer är mest såna som går att göra direkt i redigeringen eller tillhörande billiga program, men tack var ett tajt manus, bra skådisar och den riktigt stämningsfull miljö så blir filmen riktigt spännande. Det var flera gånger som håret reste sig på armarna.

Det är en annorlunda och välgjord twist på en vanlig historia och det är en film som jag varmt rekommenderar, speciellt för er med öppet sinne och som är villiga att bli hypnotiserade av mörka vägsträckor i lite mer än en timme.

För att rekommendera två andra Pyun-film så kan jag inte nog mycket rekommendera Mean Guns och Nemesis, som båda visar Pyun när han är som bäst. En annan film som man måste vara lite mer Pyun-fanatiker för att förstå är den fartfyllda Adrenalin - en film som mest av allt påminner om ett dataspel. Bara ett par tips.