torsdag, december 04, 2008

Ladytron: Har ni ingen respekt för publiken?

Jag förstår inte detta. Det har inte bara med Ladytron att göra, utan i stort sett med alla artister som jag sett live. Varför blir ni alltid sena? Har ni en sådan inkompetent organisation att ni inte vet när ni ska gå upp på scenen? Eller går ni efter uttrycket "Fint folk kommer sent"?

Är det bara jag som är förbannat trött på att se stagehands gå omkring och tejpa fast låtlistor, ställa fram Ramlösa-flaskor, säga "Bäbäbä" i mikrofonen, rätta till trumsetet och låtsas titta ut mot någonting bakom publiken i en trettio-fyrtiofem minuter? Igår var folk mäkta irriterade och extremt rastlösa. Varje gång musiken tonades ner så började folk applådera och tjoa, men tystnade snabbt när nästa synthpoprockklassiker laddades på. När väl Ladytron gick på scenen så hade folk dansat av sig och det blev ganska ljummet.

Sedan, trots denna försening så var ljudet uruselt - det gick verkligen inte att höra vad sångerskan sjöng och allt var bara ett gegg av instrument och effekter. Det blev lite bättre i den tredje låten, men det var ingen bra början direkt.

Men i alla fall... vad gör artisterna bakom scenen? Gnäller och är bittra över att fornstora dagar är över och att de tvingas spela på små scener för en hyfsat liten publik? I Ladytrons fall kan det säkert stämma, men knappast i de fall med väldigt stora artister jag sett. Jag tror att makten berusar. De har trots allt ett eget ställe, en egen konsertlokal. På festivaler har jag sällan upplevt såna förseningar, kanske för att det finns andra artister och arrangörer som bryr sig om att komma igång i tid eftersom schemat är så tajt?

Kanske är det bekvämt att slöa. Publiken dyrkar er. Har betalat för att se er. Därför så skadar det inte att vara lite sen. Publiken lämnar ändå inte platsen. De väntar troget som en skock fårhundar. Ladytrons plufsighet är kanske ett bevis för detta. Sångerskorna var bara småsura, medan de manliga medlemmarna vid det här laget ser ut som Robert Mitchum på crack. Trist.

De femtio minuter konsert vi hann se, före vi var tvungna att springa till pendeltåget, var trots allt helt okey och det blev lite röjigare mot slutet när publiken startats upp igen. Första gången på Debaser Medis var både bra och dåligt. Trevliga lokaler och mysig stämning, men tråkigt med en grupp som så många andra ignorerar sin publik.