tisdag, december 30, 2008

Recension: Event Horizon (1997)


Tänkt att det har gått så många år sedan Event Horizon dök upp på vår horisont - och försvann illa kvickt. Den blev en stor påkostat flopp på sin tid, men har sedan dess sakta omvärderats och anses vara en bra rulle med en hel del svagheter. Något som tyvärr måste anses vara filmbolagets fel.

Event Horizon är ett rymdskepp som försvann för sju år sedan. Nu har det dykt upp igen, i omloppsbana runt Neptunus. Räddingsskeppet Lewis & Clark under ledning av den hårde kaptenen Miller (Laurence Fishburn) beger sig dit med sin besättning. Med följer också Event Horizons konstruktör, William Weir (Sam Neill) som väl på plats avslöjar att skeppet användes vid experiment för att kunna färdas snabbare än ljuset. Man har lyckats, genom en avancerad magnetkonstruktion, lyckats böja rymden... och det är där, på andra sidan portalen som Event Horizon befunnit sig i sju långa år.

Givetvis är alla besättningsmedlemmar döda, men man hittar rester av ett ruggigt videomeddelande och snart så inser man att skeppet inte alls är så tomt som man trodde från början. Någon... eller något börjar bearbeta dem psykiskt och snart så inser de att skeppet helt enkelt inte vill släppa dem fria igen...

Tanken från början var en Alien-historia, men Paul Anderson ville hellre genomföra konceptet "A haunted house in space" vilket i efterhand känns betydligt mer lyckad, men kanske inte på det kommersiella planet. I mångt och mycket är det en spökhusfilm på ett rymdskepp, komplett med blinkningar åt The Haunting och andra klassiska spökrullar.

Det är en grymt snygg film, även om 1997 års visuella effekter lyser igenom ibland. Men den är extremt tjusig och påkostad och har ett ganska tajt manus, som sedan fick sig några rejäla törnar i efterarbetet då filmbolaget insåg att filmen både var för blodig, för svart, för elak och för dyster. Anderson fick tre månader på sig att färdigställa filmen och det är det resultatet vi ser idag.

Filmen är ganska kort, runt nittio minuter - vilket både är bra och dåligt. Att den är kort gör också i det här fallet att tempot är raskt och det aldrig blir tråkigt, men att den förlorat en massa material och fått slutet förstört av giriga filmbolagsbossar gör också att den känns lite väl hafsig, speciellt mot slutet då man uppenbarligen försökt lappa ihop ett mer kommersiellt och fånigt slut än vad som var tänkt från början.

Trots bolagscensur så är den ändå hyfsat blodig, även om det är väldigt snabba glimtar. Det som känns mest trist att det är så nerklippt är de sekvenser som visar vad som hände på skeppet och vad som finns bakom portalen.

En bra film som jag sett många gånger... och det blir nog några gånger till innan jag tröttnar.