lördag, december 27, 2008

Recension: The Super Inframan (1975)


Wow! Jag tror jag precis såg det skönaste, roligaste, bisarraste Ultraman-plagiatet någonsin! Nä, det är fel att kalla det plagiat. Den är i en helt egen klass, The Super Inframan - Shaw Brothers otroligt lyckade försökt att göra superhjälte-action á la Japan!

Det händer hemska saker i Hong Kong. En flygande drake krashlandar nästan på en skolbuss, en jordbävning störtar ner hela vägen, Hong Kong står i lågor och mitt i allt detta så inser myndigheterna - som har ett coolt högkvarter med en armé av killar i tajta overaller.

Deras chef, professorn, har experimenterat fram - på väldigt obskyra vägar - Inframan, en näst intill odödlig korsning av man och robot. Det blir givetvis Rayman (ingen mindre än Danny Lee!) som förvandlas till honom det är fara på gång.

Skurken i det hela är Prinsessan Mom, som antagligen är en demon... eller en utomjording, eller något som vi aldrig hört om förut. Hon har ett helt gäng gummimonster: plantmonstret, spindelmonstret, röd mustasch-monstret, hårdemon-monstret osv osv som är redo att krossa myndigheterna och ta makten över jorden!

Endast Inframan kan stoppa dem!

Detta är så vansinnigt kul att det är vansinnigt. Det är asiatisk monsterfilm korsat med Ultraman (som iofs är japansk monster filmer) och sedan korsat med Shaw Brothers kung fu! Det är starka färger, ett fenomenalt coolt widescreen-foto, tonvis med action, fighting och explosioner. Prinsessans vanliga armé är ett gäng skelett-killar i motorcykelhjälmar och de bor inuti Djävulsberget - som naturligtvis är en vulkan!

Visst, gummimonstren spricker upp ibland när kung fu-hoppen blir för våldsamma och linor syns här och var, men det är inte heller något man ska fokusera på. Det är grymt bra underhållning, gjord med en sådan energi att man bara baxnar. Man har lagt mycket pengar på produktionen och det känns inte som om man dödat några darlings. Monstrena är lite Yokai-aktiga och oftast lika stora som människor, men två av dem växer och blir giganter och förstör lite omgivning trots allt.

Jag vågar nog säga att det är en av de bästa i genren jag sett. Den har inte ett uns av seriositet, men den är minst lika bra och galen som sina japanska föregångare. Inte illa alls!

Här nere kan ni se trailern, och är det så att ni INTE vill se filmen efter att ha sett den så är det något fel med er ;)