måndag, december 08, 2008

Recension: Witch Bitch (1988)


Witch Bitch är också känd som Death Spa, och båda titlarna är precis lika corny som själva innehållet. Det är åttiotalet fångat i en totalt visuellt smaklös gore-fest komplett med aerobics, rosa t-shirts, axelvaddar, neonljus och flufffrisyrer. Det kan alltså inte gå fel.

William Bumiller spelar Michael Evans, ägare av ett framgångsrikt supergym, som för övrigt drivs av en superdator som i sin tur programmeras av ett supergeni, hans bittra svåger David (Merritt Butrick). Anledningen svågern är bitter för att hans syster, och alltså Michaels förra fru, tog livet av sig genom att bränna sig till döds i trädgården. Allt berodde på en traumatisk graviditet, som naturligtvis dödade barnet och gjorde henne delvis förlamad.

Michael försöker i alla fall gå vidare med sitt liv och allt verkar gå bra med gymmet. Hans kollega Marvin (alltid lika sevärde Ken Foree) fungerar som en hurtig sidekick och brudar finns i horder. Men någon vill gymmet ont, och det börjar ske makabra och blodiga olyckor och människor börjar försvinna. Är det så att Michaels fru, bitter och svartsjuk från andra sidan, vill förstöra för honom?

Till slut så eskaleras olyckorna och en efter en av kunderna går blodiga öden till mötes!

Detta är så cheesy att det inte är sant. Det kanske inte är hög kvalité på storyn och det som var hippt och trendigt när den här filmen gjordes är begravt för länge sedan. Men den är kul som fan. Man har öst lite pengar i produktionen och det känns hyfsat genomtänkt och välgjort. Fotot klippningen är bättre än normal i en film av den här kalibern och skådisarna verkar ha kul.

Men höjdpunkterna är givetvis det hyfsat välgjorda goret, som mer grafiskt och blodigt än vad jag kom ihåg. Liksom alla filmer med övernaturliga dödsfall från åttiotalet så dör folk på de mest spektakulära sätt, här tar det väl priset med mordvapen som drinkmixer och en fryst fisk som attackerar och biter halsen av en snubbe. Det blir även ett par spetsningar, en huvudkrossning, en total sönderslitning av en människa och lite annat smått och gott.

Och för er som gillar sånt: det finns en enormt mängd naket i den här filmen. Men det bästa är att rullen är gjord helt utan humor - vilket gör att den inte kan misstas för en Troma-film i stil och miljöer.