onsdag, januari 07, 2009

Recension: Virgins From Hell (1987)


Ojojojojoj, Virgins From Hell är verkligen fullblodstrash! Det är indonesisk megadelux-special plusmeny med extra dåliga skådisar, fula kläder, tafflig action och så absurt underhållande. Visst, den börjar lite småtrist - förvisso med en sanslös illa koreograferad actionscen inne på ett casino (vid ett tillfälle så ser man en av skådisarna invänta kameran med en snegling, för att sedan lägga sig i famnen på en person som kastar iväg honom!), men sedan segar det ner sig ett tag till.

Men där mellan är det gott om sleaze i alla fall, som det lätt kan bli då huvudrollerna spelar av tjugo-trettio smaklöst klädda damer på motorcrosshojar och Imelda Marcos-make up! De har ett gäng som leds av en brud som fick sina föräldrar mördade av en ond gangster, Mr Tiger - som dessutom förvandlade deras barndomshem till en fabrik för att beroendeframkallande afrodisiak-medel! De försöker sig på en attack på fabriken, men tas till fånga och får testa på medlet... som inte alltid fungerar som det ska.

Dessutom så blir det lite catfights damerna emellan, tortyr (bland annat rostning över öppen eld och det gamla klassiska tricket "vässla-i-säck-tillsammans-med-offer") tills de i alla fall lyckas ta sig ut och en gång för alla slå tillbaka mot gangstergänget!

Det är svårt att förklara filmen, det är en typisk rulle som man bör uppleva tillsammans med goda vänner. Men allt är väldigt taffligt, och regissören filmar nästan alltid väldigt ordinärt. Men när folk ser ut som de gör, och de kanske främst beter sig om de gör så blir det aldrig direkt ointressant. Våldet är massivt, om än taffligt, och det är en del blod. Men inga mängder direkt. Fokusen ligger på sleaze, explosioner och mycket skottlossning.

Kulisserna är en historia för sig och nästan äter sig ut ur TV-rutan på grund av deras färgskalor, och jag behöver väl inte ens nämna att de verkar falla isär stundtals? Mr Tiger är en galen skurk som klär sig som en hästdompör på cirkus, men är mycket underhållande och så ond att han troligtvis inte ens kan vara snäll mot sig själv. Armén han har runt omkring sig är den typiska James Bond-armén, med killar i identiska overaller som glatt offrar sig för den onda sakens skull.

Det är trash, det är kul och det är tacky som fan. Men gjort med energi och ambitioner i alla fall, något man inte kan säga om alla filmer.