tisdag, februari 10, 2009

Kongsploitation - Del 2: Japan slår till och Kong blir kitsch


Nästa gång Kong dök upp officiellt var i Inoshiro Hondas King Kong vs. Godzilla. En helt galen film som dessutom var den tredje filmen Godzilla dök upp, men hade här gjort en drastisk förändring till tokigt jättemonster med rullande ögon. Till skillnad från de två första filmerna, som var betydligt mörkare och dystrare.

King Kong vs Godzilla är en fenomenal film, men absolut inte den bästa King Kong eller Godzilla-filmen. Den lider av ett manus som är lite tunt och det dröjer ett bra tag innan vi få se de två jättarna slåss med varandra. Kong-dräkten är dessutom extremt skabbig, ovanligt för att vara en Toho-produktion, och hela ap-konceptet känns som en enda stor ursäkt för lite ap-slapstick. Det ska dock sägas att fighterna är extremt underhållande, med många wrestlinggrepp och mycket slag och sparkar. Jag tror varken Kong eller Godzilla har varit så atletiska i någon annan film.


Honda och Toho lekte först med tanken att använda sig av stop-motion precis som i original-Kong, men kostnaderna skulle bli för stora och man fortsatte den populära gummikostym-taktiken.

Faktum är att Willis O’Brien var den som först kom med idén. Han gick till RKO med konceptet ”King Kong vs Frankenstein”. Det rådde dock förvirring vem som hade rättigheterna till Frankensteins monster (egentligen ägde bara Universal rättigheterna till utseende på Frankensteins skapelser) och man ändrade titeln flera gånger. Genom en del fuffens så landade till slut rättigheterna hos Toho (som hade betalat rejäla pengar, ryktet säger tvåhundratusen dollar) och ändrade Frankenstein till Godzilla – och vips så hade vi både den första filmen i färg för båda karaktärerna. Filmen blev en enorm succé och några år senare, 1967, var det dags för en semi-uppföljare, King Kong Escapes.

Uppföljaren, om det helt enkelt inte är en helt fristående King Kong-film, är faktiskt betydligt mer välgjord och snygg, men saknar samma action-extravaganza som ettan. Det känns mer som en typisk monsterrulle från Toho. Det är typiskt sextiotal, kitchigt och väldigt underhållande. I korthet är det en onding vid namn Doktor Who som bygger en Mecha-Kong och kidnappar original-Kong för att använda honom som gräv-apa vid ett underjordiskt bygge av något slag (varför eller vad det är har jag faktiskt glömt bort), men Kong sticker och sedan blir det dags för dessa två jättar att slåss med varandra.


Jag antar att Mecha-Kong var inspiration till Mecha-Godzilla, och för all del verkar det som om O’Briens orginalkoncept tjänade som inspiration till Tohos två underhållande Frankenstein-rullar. Men det är en helt annan historia.

Det var annars ont om jätteapor inom filmen på den här tiden, men Konga, en brittisk film från 1961 är helt okey underhållning. Det är långt ifrån någon solid film, men bjuder trots allt på lite Konga-action mot slutet då en gorilla får i sig det hemliga ämnet som får växter att växa till enorma storlekar. Inte mycket till förstörelse dock, men namnet är Konga och det är en jätteapa som är upprörd. Den bästa icke-asiatiska monsterfilmen från den här tiden var ändå Gorgo, och en brittisk film – som dessutom blev en vansinnigt stor succé i Japan.


The Mighty Gorga, inte att förväxlas med Gorgo, var en sen Kong-rip off som kom 1969. Den anses rent allmänt vara den värsta av alla jätteap-filmer, och har levt ett ganska undanskymt liv sedan dess. Tack och lov så gav RetroMedia ut en DVD för några år sedan och den kan nu avnjutas av gemene man. Effekterna är sanslöst primitiva och skådespelarna är som hämtade från en porr-rulle. Men den har charm, trots allt. De pålitliga italienarna var också framme och producerade Kong Island, som dock enbart innehåller normalstora apor och egentligen enbart kapitaliserar på titeln.