onsdag, mars 11, 2009

Recension: Steel Frontier (1995)


För många år sedan satt jag på Charles Aperias kontor och slöade. Jag bläddrade i lite gamla broschyrer och hittade ett flott reklamblad för Steel Frontier, ett actionspektakel i postapokalyptisk miljö med Joe Lara i huvudrollen och producerad av PM Entertainment Group. En lång mening som förtjänar sin storlek, för postapokalyps och Joe Lara kan inte bli fel. Speciellt inte i kombination med Richard Pepin och Joseph Merhi.

Joe Lara spelar Johnny Yuma, en Jesus-aktig revolverman som glider omkring i ett störtat USA efter det stora kriget. Mänskligheten har försökt bygga upp små samhällen. Tyvärr så åker en galen general omkring, spelad av Brion James, tillsammans med sin armé av sluskar. De kallar sig Death Raiders och skövlar samhälle efter samhälle, tar över och skapar en militär styrning på varje ställe. Generalen har med sig sin son, som ska ta över efter honom, och den lågmälde Roy (Bosse Svenson!).

När Yuma blir tillfångatagen, mer eller mindre frivilligt, av Death Raiders så ansluter han sig oväntat till gruppen - men använder det som ett skäl för att egentligen slå hårt mot hårt och sätta stopp för Death Raiders!

Ja, det här är en mycket rolig och charmig actionrulle. Budgeten är låg, men filmen är grymt snygg och har en bra postapokalyptisk stämning. Det är mycket ökenlandskap, fabriksområden, ombyggda bilar och en allmänt smutsig misär. Filmen börjar med två feta actionscener, gott om explosioner och squibs. Laras karaktär introduceras och han är helt klart höjdpunkten i filmen. Lara har nog aldrig varit bättre och han äger varenda scen han är med i. Cool som fan helt enkelt. Sedan blir det lite lugnare i någon halvtimme, för att sedan trappas upp igen under de sista fyrtiofem minuterna.

Explosionerna är enorma. I ovannämnda reklambroschyr så skryter man med att man har en av världens största filmexplosioner (man spränger en gigantisk betongsilo), men det sprängs så mycket på slutet att det är som julafton för oss b-actionälskare. De bilstunts som förekommer är verkligen fenomenala, som vanligt, och ser ofta riktigt farliga ut. Den klassiska snurr-vurpan dyker naturligtvis upp och det tackar vi för.

Förutom att den segar ner sig lite mitt i så är det en utmärkt actiondänga med en fullkomligen strålande Joe Lara.