torsdag, april 02, 2009

Staten har offrat blomstrande ungdom


Detta med förföljelsen av kulturälskande ungdomar påminner en hel om en annan galenskap som skedde i USA för en hel del år sedan. Även där så offrade man ungdomen på grund av något som mer eller mindre alltid skett.

Det har alltid kopierats (dvs inte stulits) musik och film, så länge det funnits lättillgängligt lagringsmedia. När jag var barn och senare ungdom så var det kassetter som vi kopierade mellan varandra och senare fick jag se en massa svårtillgänglig film genom sunkiga VHS-kassetter. Jag vill påstå att det öppnade mina kulturögon och vidgade min värld något enormt. På den tiden hade jag inte råd att köpa, eftersom man som ung inte har det så fett. Men desto mer jag tjänat desto mer har jag spenderat på film och musik. Då fick jag äntligen råd att köpa film från hela världen i utmärkt kvalité - sånt som bolagen här sket i på grund av att de satte stora rika kommersiella artister före allt annat. Nu har det tack och lov forbättrats, i alla för mig och min smak. Skillnaden är att jag hellre går och betalar för en konsert eftersom det ger artisterna mer pengar istället för giriga skivbolag.

Det som sker nu är att man hellre förstör ett liv än att hitta en bra lösningen. Man vill hellre att en femtonåring blir skuldsatt för livet eller hamnar i straffregistret än att man själv förbättrar sitt distributionssystem. För alla vet att folk gärna betalar för nåt de gillar. Att den senaste filmen Twilight i veckan sålde rekordupplagor talar sitt eget språk, och det var på dvd och blu ray! Så den kommersiella konsten lider absolut inte, och då är det ändå dem som klagar högst.

Att marijuana är lika farligt som cigaretter och alkohol har varit känt i många, många år. Det är alltså inte mer farligt eller beroendeframkallande än de accepterade drogerna som är lagliga och används varje dag. Ska en sak vara förbjuden så ska allt vara förbjudet. I USA så hade man en gång i tiden samma häxjakt på ungdomar som drog en joint som på dagens kids som laddar ner en hit-låt. Killar och tjejer som knappt var torra bakom öronen fick tunga fängelsestraff. Hamnade i register och fick hela sin framtid förstörd. Allt på grund av en bagatell som en joint.

Missförstår mig inte nu. Jag röker inte gräs, och har aldrig prövat. Den enda vanliga cigaretten jag rökt var under inspelningen av Camp Slaughter - och den skulle föreställa en marijuana-cigarett i en scen :) Jag använder mig av extremt lite alkohol och jag köper film för många, många tusen varje månad. Jag är en riktigt präktig och fin medborgare alltså. Men jag anser bara för den saken inte att man ska straffa och förfölja folk för sådana bagateller som att fildela musik. Själv tycker jag det bara verkar nyttigt att allmänheten inte köper vad som helst - som skedde en gång i tiden. Bara för att skivbolagen säger att viss musik är bra så är den naturligtvis inte bra. Jag tror att alla som verkligen vill ha musiken köper den. Sedan om det innebär att vissa artister och bolag måste svälja sin stolthet bryr jag mig inte i. De förtjänar säkert det straffet.

Men åter till att är en sak olaglig så måste allt vara olagligt. Posten, det fina svenska postverket, har i många år varit den största "torrent-sidan" för olagliga piratkopior. De har också under många distribuerat barnpornografi och andra olagligheter. Skillnaden är att då har staten fått betalt för olagligheterna, och det innebär också att staten inte har krypit för de stora privata bolagen och varit med och tillåtit det groteska resursslöseri som detta kommer att resultera i.

För staten är det uppenbarligen viktigare att lyda Warner och de andra jättarna, än att se till att pengarna för att utreda brott går till verkliga, allvarliga brott.

När jag satt och funderade på detta nu morgontåget så kom jag att tänka på Roy Anderssons Sånger från andra våningen, där man "offrar blomstrande ungdom" när världen går åt helvete. Det är det som sker nu, alliansen och storbolagen offrar ungdomen för sin egen skull. Som så vanligt när kapitalismen styr.

"Vi har offrat blomstrande ungdom - vad mer kan vi göra?"
- Sånger från andra våningen (2000)