lördag, juli 07, 2012

Jag såg henne falla

Jag såg en kvinna falla idag. Hennes blommiga klänning som en burk färg ut på trottoaren.

Hon tappade greppet om sin kamera som gled iväg in i turist-ghettot. Samtliga stannade till och stirrade på henne.

Hennes blonda, somriga peruk föll av och blottade ett snaggat, tofsigt hjässa med resterna av det som varit grått hår.

Axeln gjorde ont. Hon kved och tårar var på väg. Jag tänkte gå fram, men hennes väninna var där och fler kom fram. Backade undan. Ville inte stressa upp henne.

Jag tänkte på Karin Boyes "Visst gör det ont nät knoppar brister", fast här hade hon fallit ur sin sommar-lycka, blottat sitt riktiga jag för oss

Hon var den enda riktiga människan jag såg idag. Som vågade - kanske mot sin vilja - vara sårbar.

Jag beundrar henne för det.